Lycka

Igår fick jag veta att jag ska få fixa smörgåsar och sådant till aristerna på stora scenen på Arvikafestivalen. Dit kommer Håkan. Dit kommer Kent. Dit kommer The Kooks och Death Cab For Cutie. Behöver jag säga mer?
Fast det är lite otäckt när saker och ting plötsligt går helt rätt för jag blir så rädd att allt ska spricka igen.

Lillasyster

Igår åkte pappa till Tyskland och jag till mamma. Min äldsta lilayster är sex och ett halvt år och har just skaffat pojkvän på lekis. Hon är jättekär, berättade hon. Hon är lite kär i Ola Salo också, fast mest i Kim.
Jag vill också vara liten och söt med oförstörd tro på livet och kärleken.
 
image9

Känsloabstinens

Dunkar huvudet mot väggen igen

för att utrota alla krälande tankar

borde dra spikarna ur huvudet

men slår dem bara

längre in

 

Väntar på smärtan som inte finns

vågar inte känna efter längre

 

Jag har slutat försöka

och byggt upp en hög mur

mellan vad jag är

och ville vara

 

Ni har gröpt ur mig

kvar är ett skal av

snällhetsironi

en spegel för

era bekymmer

jag är för rädd för att se mina egna

 

Det gjorde ju så ont sist

 

image8

Foto: moaan

 


I'm a creep, I'm a wierdo..

Otroligt seg onsdag. Fick inget gjort i skolan. Hade samhäll och mediaproduktion. På median ska jag göra en marknadsplan för en påhittad affärsidé. Så jag ska låtsas att jag ska spela in och sälja en skiva med mitt band. Men jag orkar inte. Alla läxor och måsten kväver mig. Jag gjorde en logga till bandet i stället, fast så ska den nog inte se ut sen.
Sedan åkte jag till Braås och barnvaktade. Blev kallad jävla emo och annat otrevligt av två äldre killar när jag och killen jag passar var ute och gick. Det var inte kul. Fast sen fick jag av någon anledning femtio kronor extra i lön. Då blev jag lite gladare, för jag är så gott som pank i övrigt. Just nu sitter jag hemma och lyssnar på Jimmy Eat World och längtar galet mycket till Hultsfred.



Comptine d'un autre été


Försöker lära mig att spela det här stycket från världshistoriens förmodligaste finaste film. Det är svårt och tålamod är inte min starka sida. Jag förstår inte att jag inte lärde mig mer på de fem år jag tog pianolektioner. Det var nog brist på motivaiton. Men piano är fint. Jag tycker om sådant som är fint. 

Projektarbete!

I skolan hade treorna projektarbetesredovisningar och vi fick veta att vi måste bestämma oss för vad vi ska göra inom en och en halv vecka ungefär! Och jag som trodde att det inte skulle bestämmas förrän i trean! Jag har smärre panik och vet varken in eller ut. Det finns ju så mycket man kan göra. Jag vill nog göra något som har med skrivande, foto eller film att göra i alla fall. Eller musik. Men eftersom jag går samhälle-media så måste det ju ha med det att göra. Åh, jag vet inte.

C'mon let's pretend

image6

Idag var det släktträff och jag ville inte alls. Kände inte för att tillbringa hela dagen låtsandes att allt är bra. Vi kom till farmor först, och jag såg väl allmänt sur ut för både pappa och farmor skällde ut mig för att jag "förstör för alla" om jag visar att jag är på dåligt humör. Men jag har bara så svårt för att låtsas ibland. Det funkar så länge man kan hålla sig undan. Då märker ingen. Men när man måste vara social, trevlig och helst le hela tiden blir det så svårt.
Trots allt blev det lite bättre under dagen. Jag träffar inte mina sysslingar på pappas sida särkilt ofta, och de är ganksa snälla egentligen. Och min gammelmormor ser mer ut som farbror Bilbo från Sagan om Ringen för varje gång jag träffar henne. Det är lite roligt.



Man kan skymta stjärnorna nu men jag tror jag blundar lite till


image4
Foto: camaeraLucida


Det händer ibland att fasaden får små sprickor
när leendet blir snett och darrigt
och blicken fastnar för tankarna
är någon annanstans

och kanske reser jag mig nu och
lämnar små frågetecken för jag
skiter ärligt talat i att sätta punkt

utanför dörren kan jag andas

jag faller ner i gräset
och försommarkvällshimmeln
är nog vacker men jag blundar

det blåser lite och jag önskar lite
att jag hade någons hand att treva efter
och att vi inte bara var jag
egentligen

men jag blundar

och när ljusen inifrån
har slocknat och när
rösterna
dött
ut

viskar jag alla ord som jag aldrig vågar säga högt
men jag tror att det är för sent
för sent att sätta punkt nu

Gold teeth and a curse for this town

Nattens låt blir:

New Slang - The Shins

Lite för att jag saknar dået (det som förknippas med sprakande kassettband i en liten vit Fiat på motorvägar någonstans i sydfrankrike).
Lite för att Garden State är en så underbar film.
Men kanske mest för att jag bara råkade hitta låten i kväll, ofrivilligt bortglömd i mitt röriga iTunes-bibliotek.

image3

In the grasp of dusk and summer

Idag var det varmt, så jag satt ute och pluggade franska och tänkte en del. Jag tänkte på sommarregn och bryggor och festivalcampingar och asfalt och glasspinnar och solkräm och sand mellan tårna. Sedan tänkte jag på att jag vill bli frisk snart och kunna gå barfota. Att jag vill köpa en skrivmaskin och spela gitarr vid en lägereld.
Och bli kär. Eller jag vet inte. Jag har nästan blivit rädd för kärleken. Människor är så svåra att förstå sig på ibland.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0